Reflektion på Fuskbyggarna TV4 avsnitt 7 2010-04-14

Såg onsdagens avsnitt på HD-videon. Var ledig igår torsdag så mitt lilla inlägg blir en dag försenat men jag hoppas det är okej ändå? :)

Programmet börjar "snäppa upp sig" lite nu när det börjar avhandla riktigt dåliga aktörer på marknaden så vi får se vad säsongsfinalen har att erbjuda om några veckor. Avsnitt sju i onsdags handlade om de som blivit drabbade av lösvikesbyggaren Kenneth Möllefors och hans dåvarande företag Lösvirkesspecialisten, L.V.S.

Kenneth Möllefors verkar vara en typisk fifflare och bedragare – en förtroendegivande person som dock sysslar med allt annat än att bygga bra hus. Med "45-års erfarenhet" tycker man att han borde snappat upp ett och annat om hur man bygger hus, som till och exempel att det skall finnas tätskikt i kaklade badrum, att man inte lägger upp en bärande limträbalk på en två tum två och så vidare. Listan kan göras lång, verkar det som. Nej, dessa fel beror nog delvis på okunskap men mestadels ur egen ekonomisk vinning. Ett faktum för detta är ju faktiskt hans problem med lagen och de ekonomiska brott han dömts för.

Nåja, tänkte inte gå in så mycket mera i detalj om programavsnittet eftersom det "talade mycket för sig själv" utan tänkte istället reflektera om tre saker som hänger ihop med programmets innehåll:

- Återigen kan man ifrågasätta kommunens och den kvalitetsansvariges (KA) roll i samband med det byggsamrådet som hölls – varken kommunen eller KA krävde in konstruktionsritningar innan bygget drog igång. Kenneth utsåg sig själv som byggherre troligtvis för att kunna styra och minska insynen från kommunen/den riktiga byggherren. Hur KA anlitades fick man inte reda på men eftersom Kenneth "var byggherre" så anlitade han själv troligtvis KA. Gjorde han inte det så kan man undra varför KA inte reflekterade över att byggherren i själva verket var familjen.

- Det finns de hantverkare som är väldigt självsäkra och förlitar sig kanske för mycket på sina kunskaper och erfarenheter. Denna sorten ogillar att utomstående lägger sig i och ifrågasätter deras utföranden. Om till exempel en byggare säger sig inte behöva konstruktionsritningar utan klarar sig "med rutin" och grova överslagstabeller – då bör man akta sig. Endast enkla byggnationer som inte kan orsaka stora personliga och/eller materiella skador kan utföras på det sättet.

- Jag skulle vilja efterlysa bättre skydd och möjligheter för byggherrarna, främst konsumentbyggherrar, att kunna driva processer gentemot försäkringsbolag, konkursbon och företag generellt. Som programmet tog upp och av mina egna erfarenheter så har konsumentbyggherrar små chanser samt tar stora risker med att vinna sitt mål – trots att de har helt rätt!. Jag har själv hjälpt en beställare att driva en process mot en byggfirma. De hade rätten på sin sida med systemet gör att processen dras ut i tiden vilket är psykologisk påfrestande och tidskonsumerande. Pengarna rinner iväg till den juridiska hjälpen. Vad blir slutresultatet? – jo, mycket lidande som ger dåligt betalt. Det finns ingen garanti för en vinst i domstolen och domstolen strävar hela tiden för att parterna skall förlikas. Obalansen i rättskyddet för en konsument och näringsidkare resulterar oftast att en förlikning görs och där "vinnaren" oftast blir näringidkaren eftersom den har minst att förlora på att dra det till en domstol. Jag hoppas det blir en förändring, för jag ger inte så mycket för nuvarande byggfelsförsäkringen och försäkringsbolagen.

Slutligen så vill jag ändå säga att det var ju en himla tur att det inte skedde någon större skada, både personlig och materiell skada, i familjens hus – såna grova konstruktionella fel får inte göras! Hoppas att han på något sätt hindras i varje land som han försöker verka i.