fredag 23 november 2012

Fungerar verkligen byggemenskaper i Sverige?

I gårdagens Göteborgs-Posten kunde man läsa en debattartikel om att införa byggemenskaper för att öka byggandet i Göteborg  men framför allt öka kvaliteten och byggandet av hållbara bostäder - socialt, ekonomiskt och miljömässigt.

En väldigt trevlig tanke - med går det verkligen att införa detta sättet att bygga i Sverige?

Tyvärr är det alldeles för få byggherrar som bygger för att byggnaderna skall stå där i hundratals år eller som tar hänsyn till det sociala aspekterna. Det kortsiktiga ägandet och ekonomiska ledtiden tvingar fram val och lösningar som sänker standarden på byggnaderna.

Bankernas krav och ekonomiska bedömningar är väldigt höga. I dagens tider är det till och med svårt för etablerade byggherrar att genomföra byggprojekt på grund av att de inte lyckas få finansiering av bankerna.

Åtkomst till kommunalägd mark kan i flera kommuner/städer vara svårt att erhålla. I Göteborg krävs det i de flesta fallen ett väletablerat namn/företag och ekonomiska resurser för att lyckas få en markanvisning.

Jag ser gärna och hoppas att byggemenskap-organisationer blir ett vedertaget sätt för att skapa byggnader. Jag gillar tanken att de är de framtida boenden/brukarna som driver, skapar och verkligen sätter standarden för byggnaden - det är ju trots allt de som skall leva där och bo där i många år framöver.
Sen är jag dock skeptisk till om det verkligen kommer att få ett genomslag, i alla fall i nutida Göteborg. Bankväsendet och markåtkomsten är de största problemen som måste övervinnas. Jag ser även eventuella risker i att privatpersoner tar sig an större byggnadsprojekt än vad de har ekonomiska säkerheter samt byggkunskaper om.